Mellan fyra ögon med Sofia Chanfreau på Hollywood Boulevard

Jag står och tittar ut över Hollywood Boulevard. Intrycken är många.

Mer och mindre lyckade tolkningar av kända superhjältar vandrar förbi. Klassiska Chinese Theater skymtas i fjärran. En duktig Michael Jackson-imitatör dansar, men bara när han får dricks.

Inget av detta intresserar mig dock, jag söker nämligen efter ett bekant ansikte i denna bisarra massa. Plötsligt skymtar jag henne!

Med lätta steg, ett blänkande leende och en blårutig sönderklippt flanellskjorta dyker Mariehamnstösen Sofia Chanfreau upp på trottoaren med sin ryggsäck över axeln.

Vi ger varandra en varm kram och tar ett bord på en närbelägen sylta, så generisk att namnet inte ens är värt att lägga på minnet.

Tredje veckan på plats

Detta är Sofias tredje vecka efter hennes flytt till Los Angeles tidigare i oktober. Första frågan är lika klyschig som den är given:

Hur känns det Sofia?

Sofia flinar, flackar lite med blicken ut över gatan och försöker finna orden. Hon menar att trots att det gått tre veckor är en vardag långt borta. Varje dag har hittills varit den andra olik. Lyckligtvis har hon fått mycket hjälp.

”LA är ett överväldigande ställe. Det har varit mycket fascination, men också matthet.

– Sofia om sitt första intryck av Los Angeles

Om några timmar ska hon dessutom till Las Vegas för första gången tillsammans med en kompis. Sofia ska dock inte spela, hon ska gå och se Motorcross (!). En uppsjö av nya intryck väntar.

Flyttade för musiken

Sedan barnsben har musiken varit den röda tråden i Sofias liv. Hon har spelat och sjungit i olika konstellationer, haft hemmastudio och skrivit låtar.

Orsaken till att hon flugit över Atlanten är för att vidareutbilda sig som ljudtekniker på anrika MI, Musicians Institute.

Året innan har hon läst till musikproducent i Malmö. Dit flyttade hon efter några års äventyr under vilka hon hann bo i Danmark, plugga på musikfolkhögskola i Sverige, resa och jobba med musik på olika sätt och vis.

Redan erfaren ljudtekniker

Erfarenhet som ljudtekniker har hon dock redan. Det har hon jobbat som i Malmö i flera år. Utöver det har hon hunnit spela i olika band, sjunga i körer samt jobba med Popkollo och musikhus för ungdomar.

”Jag har varit en typisk kulturarbetare i Malmö”

– Sofia om sina jobb i Malmö

Sofia har också hunnit läsa språk och gått författarskola. Hon arbetar med en bok sedan några år och hoppas kunna skriva klart den under sin tid här i väst.

”Jag vill verkligen bli väldigt bra på det här! Det vill jag!”,

– Sofia om sitt yrkesval

Kul men tufft att trotsa normen

Att Musicians Institute är en välrenommerad skola var dock inte det enda som avgjorde beslutet att flytta över Atlantan.

Sofia berättar att hon också var sugen på ett stort äventyr medan möjligheten fortfarande fanns, innan hennes livssituation eventuellt skulle göra det för svårt.

Sofia har fyllt 29 och har lagt märke till att allt fler i hennes närhet förlovar sig, köper lägenheter och skaffar barn. Sofia förklarar att hon själv är rädd att känna sig fast. Som många blivande 30-åringar (undertecknad kan bekräfta detta) grubblar hon en del på stora livshändelser som dessa.

”Jag är stolt över att trotsa normen och vara lite av en rebell. Men ibland det känns jobbigare än det borde vara.”

– Sofia om att börja om på nytt vid 29 istället för ett tryggt liv med Volvo, villa och vovve

Svårt att lämna Malmö

Vi fortsätter att prata om relationer och Sofia kommer in på hur jobbig den sista tiden i Malmö var. Hon nämner först ordet avsluta, men tar tillbaka det.

Hon pausar kort och förklarar hur de sista månaderna i Sveriges tredje största stad präglades av avsked av vänner och familj, lyckönskningar och sista gånger. Allt utan att kunna se vad som låg framför henne. Men efter ett tag kom hon till någon sorts nollpunkt och det blev lättare att hantera.

”Det gjorde ont som fan!”

– Sofia om att säga hejdå till sitt liv i Malmö

Klockan tickar

Sofia sneglar mot klockan på sin telefon. Jag petar in den sista torra biten av min lunchmacka och ber om notan. Tillsammans gnäller vi över detta eviga dricksande här i USA.

Några minuter senare är vi återigen ute på Hollywood Boulevard. Vi småpratar lite om mina planer för resten av veckan i Los Angeles innan vi återigen ger varandra en kram och skiljs åt.

Sofia beger sig nedför Highland Avenue för att fortsätta sitt nya äventyr. Jag fortsätter längs med Hollywood Boulevard med ett fint minne från ett samtal som gärna hade fått fortsätta hela min vistelse.

Jag tar fram min telefon, pillar in hörlurarna i öronen och trycker igång dagens låt.

/Alex