Las Vegas – de positiva sakerna

Efter ha sökt i en kvart har jag äntligen hittat en bardisk utan inbyggda enarmade banditer på mitt hotel Palms Casino Resort, en Uberfärd på dryga fem minuter från The Strip.

Det är min sista dag i Las Vegas. Vid midnatt flyger jag till Washington D.C. för nästa etapp av resan.

Jag har haft väldigt roligt här, men samtidigt är detta en stad jag aldrig vill återvända till. I detta inlägg listar jag dock det positiva.

David Copperfield

När men besöker Las Vegas måste man se en föreställning!

Då jag inte kollade upp något i förväg inför min resa blev jag glatt överraskad när jag såg David Copperfields ansikte lysa upp utsidan på hotellet MGM Grand.

David Copperfield är med sina 21 vunna Emmy Awards, elva Guiness World Records och 40 miljoner sålda biljetter världens största illusionist och en av de största underhållarna någonsin.

Som liten tappade jag gång på gång hakan när jag tillsammans med mamma och pappa såg Davids shower på TV. Efter att ha hittat en billig biljett skulle jag komma att göra det igen, fast live!

Föreställningen var inget annat än otrolig. Helt klart det häftigaste jag sett på scen och jag har hunnit se en hel del episka rockkonserter genom åren.

David trollar fram en motorcykel och en bil ur tomma intet. I ett nummer försvinner han bakom ett skynke och tycks börja sväva innan skynket faller till marken han plötsligt står ute bland publiken.

Han varvar de stora numrera med mindre som att trolla bort en gås ur en låda, spräcka ballonger med tankekraft och till synes omöjliga gissningslekar med personer ur publiken på scen.

Fotot är från en gissningslek i föreställningen. Alla i publik fick detta foto e-postat till sig som ett sorts bevis. Dockan till höger var en otroligt levande animatronisk robot David pratade med under numret. Coolare än numret i sig faktiskt.

Tricken är omöjliga att förstå, humorn är rapp och det är så otroligt proffsigt.

David är också en skicklig historieberättare. Han återkommer under föreställningen till sin döde far som var hans stora inspirationskälla. I ett videoklipp i ett nummer om tidsresor reser han tillbaka i tiden och ger sin då jämngamle far en kram. Det är så fint, han måste sakna honom oerhört mycket.

Han återkommer också till sin leksaksdinosaurie Frank som han alltid hade med sig som liten. I dag är Frank försvunnen sedan flera decennier, men i finalnumret trollar David fram en fyra meter hög, rörlig och rytande version av Frank bakom några skynken. Det var så han kom ihåg honom.

Wow, bara wow!

Restauranger

Las Vegas är proppfullt med bra och varierade restauranger, många av stjärnkockar. Trots att jag använder appen Yelp är det svårt att välja vart man ska gå om kvällarna.

En Hell’s Kitchen Burger på Gordon Ramsay’s Burgr med ost, avokado och jalapeños. Supergod, men inte den bästa denna resa. Kommer ranka burgare i ett senare inlägg.

Godaste sushin jag någonsin ätit hos Umiya Sushi cirka 10 minuter från The Strip. Rullade därifrån likt en makirulle.

The Strip

Första kvällen längs med The Strip är oförglömlig.

Utsikt över en del av The Strip från våning 55 på Palms Resort Casino.

Under två timmar promenerar jag upp och ned längs med South Las Vegas Boulevard. Jag passerar imponerande och klassiska hotell som Caesars Palace, Bellagio, MGM Grand med flera.

Den klassiska vattenshowen i Bellagios stora fontän.

Jag ser lätt nedskalade versioner av landmärken som Eiffeltornet och Frihetsgudinnan samt bergochdalbanor, fontäner, vattenfall och ett till synes oändligt antal av barer och neonskyltar.

Hotellet Paris med tillhörande Eiffeltorn.

Ett av flera klassiska kapell ifall man vill gifta sig i Las Vegas. Om man vill kan man få Elvis Presley som vigselförrättare.

Allt smälter ihop till en härlig massa där man bara kan promenera runt, suga in atmosfären och titta på den varierande skara av människor som tagit sig till så kallade Sin City. Det ligger lite Ocean’s Eleven i luften.

Läs om den negativa sidan av Las Vegas i detta inlägg.

/Alex