Andra dagen i Yosemite började med ett tufft uppvaknade i form av temperaturen som under natten sjunkit till omkring fyra grader celsius.

Tidigare under dagen hade man svettats i temperaturer över 20 grader.

När solen går ner i Yosemite Valley blir det väldigt kallt, väldigt fort

Fler hjälpsamma grannar

Jag hade återigen gubbflyt i form av mina andra grannar David och svenskättade Colleen som tänt en brasa en bit bort lagom till frukosten. Jag gick dit och frågade om jag fick värma mig och plötsligt hade jag fått en kopp kaffe samt överbliven pasta och bananbröd (så gott!) att ta med på dagens hajk.

Otroligt trevliga människor de här två.

Four Mile Trail till toppen

Omkring en timme senare var det dags att ta sig an tuffa Four Mile Trail upp till utkiksplatsen Glacier Point. 7,5 kilometer kanske inte låter så farligt, men när man också ska gå upp 975 meter blir det betydligt tyngre.

En av många fotostopp från denna zickzack-bestigning från Yosemite Valley till Glacier Point.

Mat och poserande vid Glacier Point

Två timmar senare var jag uppe på fantastiska Glacier Point. Sekunderna tidigare trodde jag dock att jag inte skulle få se utsikten då en liten björn plötsligt dök upp på vägen. Den lufsade dock lugnt ut i skogen utan att göra något väsen av sig. Pust!

Jag tog inga bilder då jag var fullt fokuserad på att inte skita på mig.

Sen tog jag dock tillräckligt med bilder för en livstids postande på Instagram.

Klassiska Half Dome.

Dagens goda lunch som David och Colleen bjudit på.

Panorama Trail till Nevada Falls

Med mat i magen och några souvernirer i väskan vart det nu dags för 13,5 kilometer långa Panorama Trail till Nevada Falls som skulle vara något speciellt.

Marco och Cathy från Düsseldorf hade liknande planer. Finsk sisu och tysk effektivitet skulle visa sig vara ett vinnande koncept.

Marco och Cathy var på strålande humör och roliga att prata med. När jag höll på att säcka ihop p.g.a blåsor på fötterna de sista kilometrarna var de bra på att peppa mig. Vielen Dank!

Yosemite har få besökare under höstens veckodagar. Det känns som man har hela dalen för sig själv.

Overkligt vackra Nevada Falls

Till sist var vi framme och jisses vad det var värt mödan. Nevada Falls är den vackraste plats jag någonsin varit på. Ljusa fina klippor, ett vattenfall, höga berg och en svindlande fin utsikt.

Bilder gör platsen ingen rättvisa men här kommer tre.

Jag vid mynningen till vattenfallet.

Vid denna tidpunkt på året är vattenmängden liten.

Jag spanar in Liberty Cap.

John Muir Trail tillbaka till botten

Nu var det bara omkring fyra kilometer ner till Yosemite Valley. Men med cirka 19 kilometer i ryggen och knäna samt sex blåsor på fötterna är det värre att gå utför än uppför.

Tredje dagen i Yosemite

Mitt besök i Yosemite avslutades med att packa, duscha, tvätta, sola och försöka promenera till bussen mot San Francisco.

Yosemite firar i år 125-års jubileum. Parken tar årligen emot över fem miljoner besökare.

Att vandra runt i Yosemite är det häftigaste jag gjort i hela mitt liv. Det är något jag skulle vilja ta med alla mina vänner på. Har ni tid och pengar rekommenderar jag det helhjärtat.

Stället är magiskt, naturen otrolig och djuren är många och orädda. Man bara väntar på att pianokompet och stråkarna ska kicka in och alla ska brista ut i sång. För det känns som en Disney-film.

Webbplats om hajkturer i Yosemite.

I morgon bär det av till Alcatraz!

/Alex